Snart dags att sova. Men äntligen är mina barn hemma hos mig igen!
Humöret har vart i botten ett tag... Vill göra nåt kul! Ska iväg och fota barnen i morgon,blir väl det närmsta kul man kommer ;)
Försöker va stark, men besvikelser finns det massa av...
Önskar väl kanske att jag hade fått det stödet och sällskapet som andra tidigare fick av mig.. Men med sin egen lycka ser man kanske inte andras sorg..
Men lyckan just nu och det som håller mig uppe: Mina barn!
Puss och kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar