Kunde fasiken inte sova i natt. Va vaken när Andreas klocka ringde fem i morse. Kanske har slumrat nåt före, men annars blev det väl ett par timmars .
Försökte vila en stund nyss, men gaahh va rastlös jag känner mig!
Kommer bli flytt.. Runt 1 nov..
Jag och Andreas hade ett bra samtal
och många tårar föll ( mina ).
Jag är så ledsen över att det blivit så här. Mitt val ja, men inte mitt val att jag skulle sluta älska min man.
Och nånstans inom mig finns såklart önskan att allt ska bli bra igen, att känslorna ska komma tillbaka. Men tiden får utvisa vad som händer.
Vi har då lovat varann att göra det bra för barnen och finnas där för varann.
Det kommer bli svårt att släppa taget efter snart 13 år tillsammans...
Nu ska jag på samtal för Julia :-)
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar