Igår...

När jag gick och la mig kom jag på att jag glömt att äta nåt på kvällen..:-/ Åt frukost och lunch, sen va det meningen att jag skulle äta när jenna somnat, men glömde av det..
Det berodde på att det va en jobbig kväll med barnen. Fick ett utbrott på mina mellan stora barn som tjafsade så dem lyckades väcka Jenna. Jag fick Jenna att somna om tillslut, men sen va det kört! Hon grät och hon grät och hon grät! Jag provade allt: Välling.nappen, vatten, vagnen, gå med henne. Inget funkade.
Hon lugnade ner sig emellan åt, men sen va det dags igen. Efter en timme med hysteriskt gråt så somnade hon igen. Vet inte vad det va för fel. Ont i magen kanske? Hon rapade och pruttade så det verkar som det kan ha vart det. Eller övertrött då hon sovit för lite.
Jobbigt va det, och jag kände mig hjälplös. Och kan då säga att då saknade jag nån hjälp! MIn man är många mil bort, och det va jobbigt igår. Hade behövt han då!

Det är tuffare än vad jag trodde att ta hand om fyra barn själv..man hinner inte med sig själv..
Gjorde ett städryck nu när Jenna somnade, och hann även med en dusch.
Nu är jag inte van att va själv så länge med alla barnen, men jag har fullt upp på kvällarna..

Känner mig lite sliten och nere..kan va pms som gör att jag känner mig bitter och ensam.¨Tålamodet är inte heller det bästa. Kan va mens på G...

Känns också som om vissa i mitt liv utnyttjar mig och tar mig lite för mkt för givet. Kan bara säga till er som gör det : Ta mig aldrig för givet! Tänker inte va nån second hand människa, då får det va..
Jag har min familj( som en god granne sa) , och har jag ingen annan så får det va så. Mina barn, även fast dem är jobbiga ibland, betyder allt för mig!

Nu ska jag vila en stund..